Varannan soppåse är felsorterad

Vad hamnar egentligen i våra soppåsar – och vad kan vi göra bättre?
För att ta reda på vad hushållen i Bergs, Bräcke och Härjedalens kommuner slänger i sina restavfallskärl genomför Vatten och miljöresurs så kallade plockanalyser.
Den senaste analysen, från hösten 2025, visar att utvecklingen går åt rätt håll jämfört med 2023 – samtidigt som det fortfarande finns tydliga förbättringsområden.

Så ser innehållet i restavfallet ut

Sedan 2018 har mängden insamlat restavfall minskat med 30,5 procent i de tre kommunerna. Robin Loo, avfallschef på Vatten och miljöresurs, menar att utvecklingen beror på flera saker, men framför allt på att fler blivit bättre på att sortera sitt avfall.

– Vi ser en tydlig förbättring där både matavfall och förpackningar minskar i restavfallet. Samtidigt finns det fortfarande stor potential att sortera ännu mer rätt, säger Robin Loo.

I genomsnitt såg innehållet i restavfallet ut så här:
• Matavfall: 24,3 %
• Tidningar och förpackningar: 23,5 %
• Trädgårdsavfall: 3,4 %
• Inert material: 7,2 %
• Farligt avfall: 0,1 %
• Elavfall: 0,3 %
• Övrigt brännbart: 41,2 %

Så mycket mat slängs i onödan

Sedan den förra plockanalysen har Vatten och miljöresurs genomfört kampanjen #MataKärlet för att öka medvetenheten kring matavfall. Ett halvår efter kampanjen startade hade antalet oanvända matavfallskärl sjunkit drastiskt och mängden insamlat matavfall nära på tredubblats.

Det finns dock fortfarande mycket matavfall kvar att ta hand om. I plockanalysen framgår att 24 procent av restavfallet består av matavfall. Utslaget på ett år motsvarar det cirka 1 109 ton, alltså mer än vad som faktiskt samlas in separat.

– Under 2025 samlades totalt 1 066 ton matavfall in, och även om vi ligger runt det nationella snittet, så vi kan bli bättre. I kommuner som Kristianstad är mängden matavfall i restavfallet betydligt lägre. Frågan är – kan vi slå dem? säger Robin Loo.

Analysen visar också att det inte bara handlar om att sortera rätt, utan också om att slänga mindre.

– Vi kan se att hela 18 procent av matavfallet bestod av fullt ätbar mat. Det är mat som hade kunnat användas i stället för att slängas, och där har vi en stor förbättringspotential, säger Robin Loo.

Att sortera rätt gör skillnad – även ekonomiskt

Vatten och miljöresurs verksamhet finansieras helt av avgifter, vilket innebär att hur vi sorterar påverkar både kostnader och miljö.

– Förpackningar omfattas av producentansvar, vilket innebär att vi får ersättning för det som lämnas in till återvinning. När de i stället hamnar i restavfallet går vi miste om de intäkterna, säger Robin Loo.

Att sortera avfallet rätt bidrar till lägre kostnader för avfallshanteringen. Avfall som går till energiåtervinning samlas in både i de gröna restavfallskärlen och på återvinningscentralerna.

Avfall som är mindre än 20 x 20 x 80 centimeter ska läggas i det gröna restavfallskärlet. På återvinningscentralerna tar vi endast emot skrymmande avfall, till exempel möbler och madrasser. Det kostar ungefär dubbelt så mycket att hantera avfall som lämnas på återvinningscentralen. Därför är det viktigt att sådant som får plats i restavfallskärlet också läggs där.

Enklare sortering ska ge bättre resultat

När det gäller förpackningar visar analysen att ungefär en fjärdedel av restavfallet bestod av just förpackningar. För att göra det enklare att sortera arbetar Vatten och miljöresurs för att införa fastighetsnära insamling. Det innebär att invånarna ska kunna sortera och lämna förpackningar i direkt anslutning till bostaden, i stället för att åka till en återvinningsstation.

– Ju enklare det är att sortera hemma, desto mer hamnar rätt, säger Robin Loo.

Läs mer om fastighetsnära insamling