Vanliga frågor och svar om matavfallsinsamling

Här får du svar på de vanligaste frågorna om matavfall. Hittar du inte svaret på din fråga så är du alltid välkommen att ringa vår Kundservice 010-25 15 315.

Vad får jag slänga i matavfall?

Överblivna matrester, skal från frukt och grönsaker, kaffe-/tesump, tepåsar, äggskal, hushållspapper.

Vad får jag inte slänga i matavfall?

Alla former av plast (även plast där det står att plasten är biologiskt nedbrytbar), tobak, bestick, tuggummin, förpackningar eller mediciner.

När får vi matavfallsinsamling där jag bor?

Bor du i ett område som inte ingår i testperioden för matavfallsinsamling så kommer införandet av matavfallsinsamling påbörjas i maj 2022 för övriga områden.

Varför börjar Vatten och Miljöresurs med matavfallsinsamling?

  • Den nya avfallsförordningen innebär krav på att kommunerna ska erbjuda hushållen separat matavfallsinsamling.
  • Från 2020 införs även en ny skatt på förbränning av sopor, som kommer höjas succesivt fram till 2022. Det gör att behandlingen för matavfall blir billigare än behandlingen för restavfall.
  • I dag betalar vi dyrt för förbränna matavfall när vi i stället kan göra jord av det. Matavfall är en resurs som vi tillsammans kan ta vara på!
  • Att samla in matavfall är enkelt, värnar vår miljö och bra för din plånbok.

Jag har hund, så det blir inget matavfall. Måste jag ändå ha en tunna för insamling?

Ja. De som har hund och ger den matrester får såklart mindre mängd med matavfall. Men allt matavfall är kanske inte den bästa hundföda, så som kaffesump, äggskal, bananskal med mera.
Såklart finns det många hushåll i våra kommuner som ger upphov till väldigt lite matavfall. Vi som ansvariga för renhållningen i Bergs och Härjedalens kommuner måste se till helheten, och det uppstår stora mängder matavfall totalt sett, även om en del hushåll har väldigt lite eller inget alls.

Hur blir det med lukt och skadedjur?

Lukt och skadedjur är redan i dag ett problem när matavfallet slängs i restavfallet.
Desto torrare matavfallet är när det lägs i kärlet, desto mindre är risken för odör. Låt påsen och påshållaren stå luftigt i köket och använd "bio-hyllan" i kärlet för att påsen ska torka ytterligare.
Ställ ut kärlet för tömning vid varje tillfälle, även om tunnan inte är full. Det minskar risken för skadedjur. Spola gärna rent kärlet emellan åt.

Var kan jag hämta matavfallspåsar?

För dig som ingår i testperioden kommer du få med två buntar (á 80 st) påsar i ditt start-kit. När dessa tar slut kan du hämta ut fler vid någon av kommunernas kontor eller på återvinningscentralerna. När separat matavfallsinsamling införs i fler delar av kommunerna kommer fler utlämningsplatser att ordnas.

Jag har eller planerar att skaffa egen hemkompost, behöver jag ändå betala för hämtning av matavfall?

Nej, men du måste först ansöka om abonnemaget hemkompost hos Bergs och Härjedalens Bygg och miljönämnd. Här kan du läsa mer om hemkompostering.

Tanken med separat matavfallsinsamling är att separera matavfallet som idag slängs i det gröna kärlet. Inte att vi ska samla in det som hushållen redan idag komposterar. Den totala mängden avfall som samlas in ska alltså inte öka.

Vad blir avgiften för tömning av matavfall?

Under testperioden kommer ingen avgift tas ut för hantering av matavfallet( kärl, tömning eller papperspåsar). Du fortsätter att betala grundavgiften som vanligt samt antalet tömningar. En god sortering ger er därför en god möjlighet att sänka dina kostnader för avfallshantering. Hur avgiften kommer att se ut efter testperiodens slut är i dag inte klart.

Kan jag få uppehåll i avfallshämtningen?

Ja. För att få uppehåll i hämtning krävs det en ansökan till Bergs och Härjedalens Bygg och miljönämnd där vi gör en avstämning om sökande uppfyller de krav som ställs i den kommunala renhållningsföreskriften.
En avgift för handläggning av ansökan tillkommer.

Fastigheten kan däremot inte få dispens från grundavgiften. Du betalar alltid grundavgiften och antalet tömningar. 

Hur tar ni vara på matavfallet?

Matavfallet kan användas till flera olika ändamål. Av resterna kan man sluta kretsloppet genom att göra biogödsel som återför näringsämnen till åkermark.
Det blir till matjord vid Östersunds kommuns kompostanläggning, jorden används sedan som toppskickt vid sluttäckning av gamla deponier.
I framtiden hoppas vi kunna köra matavfallet till en rötgasanläggning för att ta tillvara på gasen och biogödsel.

Vad händer om jag lägger annat än matavfall i det bruna kärlet?

Du ska endast slänga matavfall i det bruna sopkärlet. Om du sorterar fel kan du få en felsorteringsavgift.

Ingen plast får någonsin läggas med i matavfallet. Det gäller även snus och snusdosor, som också förstör den nya jorden. 

Många produkter marknadsförs som biologiskt nedbrytbara. Det kan vara allt ifrån kattsand till kläder. Det är svårt att sätta gränser för vad som biologiskt nedbrytbart i samma utsträckning och hastighet som matavfall. Matavfall bryts nämligen ner mycket fort och effektivt. Därför får inte andra biologiskt nedbrytningsbara produkter som exempelvis plastpåsar läggas i det bruna sopkärlet. Detta riskerar att störa processen i kompostanläggningen dit matavfallet transporteras och behandlas.

Plastpåsar och dylikt kan dessutom fastna och förstöra viktig utrustning i kompostanläggningen biogasanläggningen. Är det plast kvar i matjorden efter processen kan matjorden inte användas inom jordbruket.

För att matavfallet ska bli torrare och papperspåsen mer hållbar kan du däremot utan problem även blanda i tidningspapper, vita och oblekta servetter/hushållspapper eller rivna äggkartonger.

Vad gör jag med slaktavfall?

Slaktavfall från vilt (ttill exempel älg) kan ligga kvar på fallplatsen i skogen. Slaktavfallet bör dock inte samlas ihop och tippas på ett och samma ställe i stora volymer.

Mindre bitar kött, senor, hinnor, slamsor efter puts/detaljstyck, får sorteras som matavfall.

Mindre partier slaktavfall från enstaka djur kan under förutsättning att det är välpaketerat lämnas på våra återvinningscentraler.

Slaktbiprodukter från djur som hålls, göds eller föds upp av människor och används för framställning av livsmedel (t ex kött, mjölk och ägg) får inte grävas ner. Det ska tas om hand på särskilt sätt. Kontakta Svensk Lantbrukstjänst AB, 010-490 99 00, för mer information.

Läs mer om hur döda djur och slaktavfall ska hanteras på Jordbruksverkets webbplats.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster