Ny kretsloppsplan på förslag för den kommunala verksamheten

Ett jordklot som ska symbolisera Bergs och Härjedalens kommuner med med hus, människor, bussar, djur, cyklar, soptunnor

Vatten och Miljöresurs har fått i uppdrag av ägarkommunerna att ta fram ett förslag på en kretsloppsplan för de kommunala verksamheterna. Syftet med planen är att minimera och förebygga uppkomsten av avfall.

Alla kommuner ska ha en avfallsplan för den kommunala verksamheten, det är lagstiftat och lyder under Miljöbalken. I Bergs och Härjedalens kommuner tas ett större ansvar i arbetet med avfallsplanen då fokus ligger på hela kretsloppet för att material och produkter som ska cirkulera och få en längre livslängd. Kommunens avfallsplan har därmed blivit en kretsloppsplan som vägleder de kommunala verksamheterna och som även berör invånare, näringsliv och organisationer. I ett hållbart samhälle ska det avfall som uppstår ses som en resurs som det är viktigt att ta tillvara på.

Förslaget på ny kretsloppsplan baseras på nya avfallsföreskrifter och gäller de kommunala verksamheterna i Bergs och Härjedalens kommuner. En kortfattad version av kretsloppsplanen sammanfattas på denna sida med de centrala delarna i kretsloppsplanen, tidsplan för beslut samt utvalda förslag på åtgärder.

Tidsplan för beslut i kommunerna

  • Kretsloppsplanen väntas träda kraft under 2023 och gälla till och med år 2028 för Bergs och Härjedalens kommuner.
  • Förslaget på kretsloppsplanen har ställts ut för allmänheten på respektive kommuns webbplats mellan 21 september och 23 oktober för att ge möjlighet till synpunkter. Efter avslutad utställning revideras kretsloppsplanen av Vatten och Miljöresurs som därefter bereds i Kommunstyrelsen i respektive kommun.
  • Beslut tas i respektive kommunfullmäktige, tidigast i december 2022 i Berg och i februari 2023 för Härjedalen.
Illustration över cirkulär ekonomi

Vad är en kretsloppsplan?

Alla kommuner ska ha en avfallsplan som gäller för den kommunala verksamheten. I Bergs och Härjedalens kommun tas ett större ansvar för hela kretsloppet då även orsaker till uppkomsten av avfall inkluderas och planen har därmed fått namnet kretsloppsplan.

Kretsloppsplanen visar kommunernas ambitioner att ta sig an hela kretsloppskedjan, från inköp till hur de använder material och produkter, samt hur dessa slutligen omhändertas. I Kretsloppsplanen finns förslag på åtgärder som handlar om hur kommunen kan göra för att förebygga och hindra att avfall uppkommer. Att jobba med att förebygga avfall är prioriterat i de nationella miljömålen och den nationella avfallsplanen. Även i EU arbetar man på många olika plan för att motverka att avfall uppstår.

Varför behövs en kretsloppsplan?

Syftet med kretsloppsplanen är att bidra till ett mer hållbart samhälle och en smartare konsumtion i den kommunala verksamheten genom att öka medvetenheten, samt utöka och förbättra möjligheterna till återbruk och återvinning. Planen vägleder de kommunala verksamheterna men berör även invånare, näringsliv, organisationer och besökare i området.

Kretsloppsplanen belyser hela kedjan från produktion till konsumtionsvanor, samt hur vi gör oss av med det vi konsumerat – alla vanor som behöver utmanas och förändras. Målet är att vi ska konsumera smartare, återanvända och återvinna mer för att arbeta i linje med en cirkulär ekonomi.

Kommunen och samhället är alltmer medveten om att vi behöver tänka nytt och att vi inte kan fortsätta slösa på jordens resurser. Nuvarande konsumtionsnivåer är inte hållbara ur flera aspekter. I ett konsumtionssamhälle är konsumtionen central och utgör normen. Det handlar om att umana vanor som styr, som pris, utbud, infrastruktur och teknik, och inte minst sociokulturella aspekter som mode, normer, identitet och status.

Vem är kretsloppsplanen till för?

Kretsloppsplanen utgör ett av kommunens strategidokument och vägleder den kommunala verksamheten, men berör även dess invånare, näringsliv och organisationer.

Kretsloppsplanen beskriver hur kommunen ska hantera det avfall som kommunen ansvarar för, men ger också förslag på hur kommunen kan påverka mängden avfall i samhället i stort.

Förändringsarbetet drivs med hjälp av ekonomiska incitament, lagkrav, samhällsplanering och informationsinsatser som kan hjälpa till att förändra verksamheters och människors beteenden.


Vad är målet med kretsloppsplanen?

Målet med kretsloppsplanen är att bidra till ett mer hållbart samhälle. Att kommunerna ska lägga mer fokus på avfallsförebyggande åtgärder, att utveckla kretsloppstänket och arbeta strategiskt för förbättrad avfallshantering. Det handlar om att ge verksamheter, invånare och alla som besöker våra kommuner bättre förutsättningar att göra rätt ur miljösynpunkt.

Illustration över en avfallstrapp

4 förbättringsområden för att göra skillnad tillsammans

I kretsloppsplanen finns fyra utvalda förbättringsområden, så kallade fokusområden i planen, där vi alla har stora möjligheter att göra förändringar för en mer hållbar resursanvändning. Fokusområdena har tagits fram genom omvärldsbevakning, intervjuer och diskussioner med verksamheter i både Bergs och Härjedalens kommuner, med gymnasieelever, frivilligorganisationer samt förtroendevalda. Förslag har sedan värderats utifrån miljöaspekter, om de är svåra eller enkla att genomföra, långsiktiga eller kortsiktiga projekt och vad som måste göras enligt lag.

Illustration över byggarbetsplats med verktyg, hus och miljöhjälten med bygghjälm

1. Bygg- och rivningslov

Byggbranschen står för 33 procent av allt avfall som uppstår i Sverige per år. Byggbranschen bidrar dessutom med 25 procent av allt farligt avfall. Eftersom mängderna är stora klassas bygg- och rivningsavfall som ett av de mest miljöpåverkande avfallen för kommunerna att jobba med.

Förslag på åtgärder för byggbranschen:

  1. Byggherrens kunskap gällande avfallsansvar vid bygg- och rivningslovsprocessen.
  2. Verka för att kontrollplaner för projektering, bygg- och rivningslov har tagit resurshushållning i beaktan.
  3. Utreda möjligheter till återbruksbutik för byggmaterial.
Illustrationer över farligheter och giftigheter i naturen med flaskor och skräp i träd, fjäll och vatten. En tydlig röd stoppskylt.

2. Minska avfall och dess farlighet

Att förebygga och minimera avfall handlar om att tänka resurseffektivt och giftfritt från början innan avfall uppstår. Det handlar om smart konsumtion och att reflektera före inköp av material eller produkt, om det går att få tag i varan som återbrukad eller om den behöver köpas nyproducerad se till att den är tillverkad med hänsyn till miljöpåverkan. På så vis kan konsumtion påverka avfallsmängder och dess innehåll.

Förslag på åtgärder för att minska avfall och dess farlighet inom kommunen:

  1. Erbjuda källsortering inom den kommunala verksamheten
  2. Inventera mat som kastas och ta fram en plan för hur matsvinn ska minska inom äldreomsorgen och skolan.
  3. Utreda möjlighet till ett återbruk, exempelvis i anslutning till återvinningscentraler och möjlighet till utlåning och reparationer.
  4. Inventera inköp och användningen av engångsartiklar för att byta till hållbara alternativ.
  5. Arbeta med policy för kommunens inköp där avfallsminimering utifrån smartkonsumtion är ledorden.
Miljöhjälten flyger runt och plocka skräp i grönt område (illustration)

3. Nedskräpning

Nedskräpning är att slänga eller lämna olika saker på marken. Det handlar om cigarettefimpar, snus, godispapper, tuggummi, burkar, engångsgrillar, glas och plastflaskor. Men även större saker som till exempel vitvaror, möbler, bilar och byggavfall samt organiskt avfall som trädgårdsavfall som ligger där det inte ska vara är också nedskräpning. Att städa efter andra kostar mycket pengar för kommunen och att arbeta förebyggande för att minska nedskräpningen kan vara mer kostnadseffektivt än att enbart reagera i efterhand genom att städa.

Förslag på åtgärder för att minska nedskräpning:

  1. Utarbeta en strategisk plan för att arbeta med nedskräpning, med en budget för åtgärder. Planen kan inkludera skräpplockardagar, färdsopor, hundbajs och diffus nedskräpning.
Två miljöhjältar diskuterar ett dokument (illustration)

4. Lokala kommunala planer

I en långsiktig hållbar utveckling av kommunerna behöver avfallshanteringen vara en naturlig del av den fysiska planeringen. En ökad konsumtion hos privathushållen och en strävan mot ett mer cirkulärt hanterande av våra resurser kräver en utökad möjlighet att kunna sortera direkt där avfallet uppstår. Närheten och enkelhet är viktiga parametrar för att avfallet ska hamna rätt. Därför är den fysiska planeringen viktig så att till exempel exploatörer och kommuner på ett tidigt stadie planerar in platser där sortering av flera olika typer av avfall är möjligt.

Förslag på åtgärder för kommunala planer:

  1. Planera för ytor i kommunen där både besökare och invånarna kan sortera sitt avfall och där det kan finnas möjlighet för återbruksverksamheter.
Illustration plockanalys

Vad slänger vi vad idag?

Utgångsläget visar att i plockanalys av hushållsavfall i Bergs och Härjedalens kommuner såg man att:
  • 50 procent av hushållsavfallet består av matavfall. Den stora andelen matavfall gör att det är lönsamt att i stället samla in och hantera som en värdefull resurs som kan omvandlas till näringsrik mull och biogas.
  • 18 procent av allt avfall består av förpackningar. Förpackningar hör inte hemma i soptunnan utan ska lämnas in till materialåtervinning på en återvinningsstation eller återvinningscentral.
  • 8 procent var avfall (textil, elavfall, farligt avfall, trädgårdsavfall..) som kunde ha tagits tillvara på ett bättre miljömässigt sätt för att dels återvinnas och dels minska spridning av farliga ämnen.
  • 30 procent är sådant som inte kan hanteras på annat sätt än att gå till förbränning och bli energi. Detta visar potentialen i att öka återbruk och återvinning och på så vis minska den mängd avfall som går till förbränning, det vill säga att kliva uppåt i avfallstrappan.


Illustration texten Smart konsumtion med idélampa

Smarta och mätbara mål i kretsloppsplanen

Bygg- och rivningsavfall

  • 100 procent av alla bygg- och rivningslov ska ha informerats om skyldigheten att sortera vid källan.

Minska avfallet och dess farlighet

  • Till år 2028 ska mat- och restavfallet (gröna och bruna kärl) minska med 25 procent per person, jämfört med 2015.
  • Andelen farligt avfall (ink. elavfall) i restavfallet ska minska med 50% till år 2028 jämfört med år 2021
  • Till år 2028 ska mängden matavfall i restavfallet från villor minska till 0,4 kg/hushåll/vecka.
  • Till år 2028 ska den brännbara fraktionen på ÅVC har minskat med 20 procent per invånare, jämfört med 2021.
  • Till år 2028 ska deponifraktionen på ÅVC ha minskat till 4 kg per invånare.
  • Mängden förpackningar och returpapper i restavfallet från villor ska vara högst 0,7 kg/hushåll/vecka till år 2028.
  • Mängden förpackningar och returpapper i restavfallet från flerbostadshus(permanentboende) ska vara högst 0,5 kg/hushåll/vecka till år 2028.

Nedskräpning

  • Till 2025 ska det finnas en strategisk plan för nedskräpning

Kommunala planer

  • Attraktiva avfallslösningar i en hållbar samhällsplanering där det är enkelt att lämna och hämta avfall.

Bergs och Härjedalens kommuners unika förutsättningar

  • Bergs och Härjedalens kommuner påminner i mångt och mycket om varandra. Kommunerna har var sin centralort och därutöver mindre orter och små samhällen utsprida på en stor yta.
  • De båda kommunerna utgör en yta större än landskapen Skåne och Blekinge tillsammans men med bara 1 procent av de båda landskapens befolkning.
  • Med sin vackra natur och närhet till fjällvärlden är de båda kommunerna välbesökta vilket gör att det under turistsäsong vistas tre-fyra gånger fler personer än de permanenta invånare som bor här. Det betyder att under perioder behöver betydligt mer vatten renas och fler sopor sorteras. Alltså behöver kommunerna dimensionera sin service och kapacitet utifrån dessa besökstoppar.
  • I kommunerna finns sammanlagt cirka 13 720 fritidshus, 7 730 hushåll i en- och två familjs hus samt 2 180 hushåll i flerbostadshus. Olika typer av boenden innebär olika konsumtionsmönster och beteenden som också kräver olikaavfallslösningar.
  • Avstånden i kommunen är långa och kräver att transporterna behöver effektiviseras med till exempel större fordon då avfall ska hämtas för vidare hantering. Avstånden påverkar delvis invånarnas tillgänglighet till återvinningsstationer då långa, tunga fordon för tömning av stationerna inte kan ta sig fram i det kuperade och begränsat utbyggda vägnätet.
  • Kommunerna har inga egna behandlingsanläggningar utan insamlat material transporteras vidare till andra delar av landet för både material- och energiåtervinning.

Kontakter och frågor:

Frågor om förslaget besvaras av:
Katarina Järverup-Frisk, miljösamordnare
katarina.jarverup-frisk@vattenmiljoresurs.se 

Kundservice
kundservice@vattenmiljoresurs.se